Storbrohyttan
Storbrohyttan eller som den hette allra först, Carlsbrohyttan anlades 1589 av bergsmannen Måns Brynielsson. Hyttan är anlagd vid Lersjöns utlopp och finns med först med i jordeboken från 1591. Hyttan har genom åren genomgått otaliga ombyggnader. Nuvarande hytta ombyggdes 1853 och rostugnen byggdes 1857. Det sägs att konung Karl IX gav Carlsbrohyttan till bergsmannen Håkan Svensson i utbyte mot Wikhyttan när Filipstad grundlades. Bland ägarna har under århundraderna varit många kända bergsslagssläkter såsom Skragge, Herweg, Stockenström, Geijer, Bratt, Brattström, Sjöstedt, Ekelund, Hedberg, Gullström, Mitander, Hammarén, Wallroth, Yngström mfl. Den siste brukspatronen på Storbrohyttan var dock Lars Alfred Carlsson som köpte egendomen 1875 av brukspatron C.F. Chöler. Han köpte senare även upp större delen av Bolhyttan, Hectorshyttan samt Mögsjön. Malmen tog i första hand från Nordmarksgruvorna och Änggruvorna men det förekom även att malmen fraktades från Persberg. År 1917 försålde brukspatron Carlsson över sina egendomar till Lesjöfors AB som lade ned hyttan några år senare. 1920 skedde sista blåsningen, samma år som för övrigt Brattfors hytta blåstes ned. Under 1982-1985 restaurerades Storbrohyttan och är idag ett industrihistoriskt minnesmärke.
Blåsmaskinen i Storbrohyttan.I början av 1800-talet kom järnindustrin till insikt om att en avsevärd besparing av träkol kunde erhållas om förbränningsluften till masugnen förvärmdes. Den äldre typen av läderblåsbälgar klarade inte den höga temperaturen utan ett alternativ var då att använda cylinderblåsmaskiner efter engelsk förebild. Maskinen i Storbrohyttan är tillverkad i Arboga troligen omkring år 1880 och kom till Storbrohyttan från Åkers Styckebruk omkring 1963. Den ursprungliga maskinen såldes som skrot i slutet på 1940-talet. Blåsmaskinen är ca fyra meter hög och är ett komplement till de övriga kvarvarande maskiner i hyttan.
Det så kallade "järngänget". Från vänster, Bengt Olof Löf, Sören Stam, Bengt Danielsson, Tommy Sundström, Per Åke Pettersson, Bengt Stjärnlöf, Leif Bengtsson, Åke Svensson, Bosse Lindberg samt Bengt Johansson.
Tommy och Sören firar ned kolven ur cylindern med hjälp av block, den väger dryga hundra kilo. Kolven måste tas ut ur stativet
Sören slipar ur rester av den gamla tätningen på kolven. Tätningen mot cylinderväggarna består av läderpackningar och inte som på senare konstruktioner kolvringar. Leif underlättar arbetet med ljus.
Tommy och Åke tar ut kolven ur stativet. På undersidan på kolven syns gallret där luften passerar in i cylindern.
Mattias, Per-Åke och Bengt mäter upp luftpumpen för framställning av ritningar och planerar för renoveringen.
En rast skadar ju aldrig, här vilar Tommy, Leif och Åke ut på ställningen. Den har sponsrats av Qvists Byggnadsfirma.
Kaffepaus med diskussioner om det fortsatta arbetet.
Fyrcylindrig blåsmaskin på Huseby Bruk. Är dock inte i drift.
Ytterkanten på kolven med repet som pressar ut läderpackningen mot cylinderväggarna.
Bengt, Tommy och Leif lyfter in kolven i stativet.
Kolven komplett läderpackning och ring som håller packningen.
Ovansidan på kolven med ventilerna.
Nytillverkad smörjkopp monterad på vevstakslagret. Smörjkoppen ät tillverkad av Yrkesskolan i Filipstad efter ritning av Bengt Stjärnlöf.
Gjutning av fundament för motor och växellåda. Fundamentet förankrades med 80 cm långa och grova armeringsjärn som drevs ned diagonalt i underlaget.
Gängning av lagret på kolvstaken för smörjkopp.
Lagerhalva till vevstaken.
Kuggdrevet som förut drev blåsmaskinen i Storbro Hytta med kraft från en turbin som fortfarande finns kvar under golvet på Rådstugan.
Tommy, Bosse och Bengt renoverar lagren på kolvstaken. Tydligen ett roligt arbete.
Undersidan på kolven med gallret för luftinsläpp i cylindern. Ringen är den som står lutad mot kolven och som håller läderpackningen och så småningom placeras på den räfflade delen av kolven
